Här kommer en bild på en omtalade mum:

Idag har varit en hemsk dag. I skolan finns ingen(!) förutom My(sötnos) & Isak (b) som behandlar mig som dom brukar. Och grejen är att jag gillade hur jag belv behandlad förut. Och om jag kunde, skulle jag vrida tillbaka tiden till innan snön kom. Och till alla kvällar som "vi" var ute. Nu låter jag som värsta mesen, jag vet, men det är för att jag är det. Jag hatar mitt liv just nu. Nu tycker jag det är SKÖNT att komma hem. Det är knappt jag förstår det själv. Jag vill prata med nån om hur det är nu,men det finns igen. Jag kan inte prata med My(fast jag vill, men det känns bara inte rätt) och jag kan helt klart inte berätta för Isak. Eller?

SÅ, nu undrar jag vad jag gjort? Hade jag en kråka i näsan, eller vad? Nej,seriöst nu. Det känns bara som om jag inte har NÅN längre. Förutom My.  Men hon är borta i morrn. Så vem fan ska jag va med då? :´(

Sorgsna pussar!

/Dalicei